Gunnar Palm, klubbens starke man på 60-talet, var den som drev ishallsprojektet. Det ekonomiska blev ett pussel av ideella insatser. Det kom att bestå av MIK:s egen insats och ett kommunalt bidrag. Klubben arrangerade också två ”Taknatta” 1966 och 1968, där Mora centrum spärrades av för festligheter. Leksands IF hade haft taknattor och fått in mycket pengar.
Taknatta utanför livsmedelsaffären City-hallen på Kyrkogatan. Lokalerna inrymmer idag Johns Sport.
Supporterklubbens Curt Aspelin till vänster med tre medhjälpare befinner sig utanför Mora-Nisses Sportaffär på Kyrkogatan för att samla in pengar för hallbygget.
Arrangemangen blev ekonomiska succéer även i Mora. Curt Aspelin, som startat supporterklubben, var inspiratören bakom:
– Det kom sammanlagt 25 000 besökare. Vi fick ihop 350 000 kronor. Jag sa ”Nu går vi till kommunen. Här är pengarna. Bygg hallen!”
Kommunen hängde med i svängarna efter viss övertalning från Gunnar Palm och kompani. Dock rådde inom visst politikerhåll uppfattningen att ”byggandet av en ishall i Mora vore rena vansinnet”.
I juli anlades betongfundamenten för stålbågarna (tillverkade i Smedjebacken) Mora Ishall. Dessa var på plats i augusti. Hallen var då den snabbaste byggda, billigaste och mest ändamålsenliga, var det allmänna omdömet.
Den snabbast byggda ishallen i Sverige! Den 6 oktober 1967 kunde Mora IK ta emot Rögle i en premiärmatch. Förlust 5-6.
1970 gjöts en cementplatta för att isen skulle frysa snabbare. Taket isolerades, en cafeteria byggdes, liksom nya omklädningsrum och en kanslidel. Det kom att bli den artonde ishallen i Sverige. Nedan visas bilder från hallbygget 1967.
Bilder tagna av Krister Larsson.
MIK inför en av de första matcherna i nya ishallen.
Motståndare var Brynäs.
Nedan visas interiörbilder före 2004
Cafeteriadelen vid hallens östra del. Mörka fuktskador kan skönjas i hallens tak.
Ombyggnation i rekordfart
Den 10 april 2004 tog Mora klivet upp till Elitserien. Det gällde inte bara att få ett slagkraftigt lag, utan skapa en ishall som höll måtten för elitseriespel. Kraven på en elitseriearena, som uppställts av Svenska Ishockeyförbundet, var bland annat en publikkapacitet på 4000 personer, varav minst 2000 sittande gäster. Mora ishall hade då 867 sittplatser. Dessutom krävdes utrymmen för press och mediabevakning. Tillsammans med Mora kommun konstaterades att en ombyggnad måste göras och att byggnationen skulle skötas av Mora IK Fastighets AB. Detta därför att kommunen trodde att de ej skulle kunna bygga lika billigt som fastighetsbolaget, men främst för att tiden inte skulle räcka till för alla beslut som måste fattas. Mora IK fick köpa hallen för en krona. Kommunen hade då ägt fastigheten sedan den först uppfördes 1967.
Bolaget fick ett lån på 18 miljoner kronor. Från 1 oktober övertog bolaget driften av arenan kommunen bidrog med samma driftsbelopp som tidigare. Slutnotan kom att hamna på 33 miljoner kronor. Denna markanta höjning mot prognosen kan förklaras med bland annat utbyte av ett föråldrat elsystem, nytt ventilationssystem, krav och installation av brandskyddssystem, ny fasad samt en oerhörd forcering av byggandet till seriepremiären den 20 september. Därtill kom ett flertal detaljer i en byggnad, som då var cirka 40 år gammal, då ishallen var i ett betydligt sämre skick än befarat.
På tre månader byggdes ishallen om med plats för 4500 åskådare, varav 3000 sittande. 20 september 2004 spelades den historiska första Elitseriematchen. Arenan var fylld till sista plats, ventilationsanläggningen var inte installerad, publik och spelare svettades, 1-1 slutade matchen med mål av Martin Jansson (första målet i den nya arenan)och Jörgen Jönsson för Färjestad. Sedan dess har arenan moderniserats i omgångar med omklädningsrum, kiosker, restarang och pubar, kraftigare ljud- och ljusanläggning. Och då är vi framme vid modern tid.
På lång sikt kanske Mora IK skulle behöva en ny arena. Men med tanke på de pengar som grävts ner i Smidjegrav, och vad en ny arena skulle kosta, är det troligast att Mora IK spelar där även vid nästa SHL-sejour.
Nedan följer bilder som visar ombyggnationen 2004. Dessa är tagna av Claes-Göran Bylon.
Vaktmästeridel vid västra gaveln rivs.
Vaktmästeridel vid västra gaveln rivs.
Fasaden på östra gaveln får ny panel.
Entrédelen vid östra gaveln byggs om.
Den nya huvudentrén byggs vid den östra gaveln.
I bildens vänstra del syns den nya pub- och restaurangdelen.
Den nya entrédelen vid arenans östra gavel.
Det färdiga bygget som stod klart med nära målfinish till säsongstarten av elitserien 2004. Arenan hade då namnet FM Mattsson Arena. Nästa namn blev Jalas Arena, innan det nuvarande namnet Smidjegrav Arena tog över.