Mora marknad har anor från 1600-talet. Den hölls mer eller mindre regelbundet fram till första världskriget, mestadels på området vid Ångbåtskajen i Saxviken.
Efter 50 år i träda ville Mora IK dra igång marknaden igen, nu med syftet att samla in pengar till föreningens ungdomsverksamhet. Mora IK:s trogne ledamot Nisse Norin fick uppdraget.
Mora marknad kan spåras till början av 1600-talet. Kung Karl IX delade ut privilegier till Falu stad Hedemora och Tuna som fick hålla marknad. Faluborna byggde upp egna marknadsbodar i Mora. Bodarna låg vid Klockgropen nära den plats där Gustav Vasastatyn står idag. De blev så slitna och fula att de togs bort
I almanackan 1802 över stormarknader i Sverige nämns Mora marknad som den enda i länet norr om Falun. Fram till 1865 hölls två marknader per år i Mora.
Den sista officiella marknaden hölls 1894, I början av 1900-talet flyttades marknaden till Utmeland. Byamännen tog över ansvaret. Vid tiden för första världskriget började marknaden sina. 1914–1915 var det ingen marknad. 1917–1918 gällde mötesförbud på grund av Spanska sjukan. Mora marknad dog mer eller mindre ut.
I mars 1964 spikade Mora IK datum för den ”nya, moderna” marknaden till den 25–26 juli. Landsfiskalen i Mora gav klartecken. Marknadsarrangörerna med Nils Norin i spetsen satsade för fullt planerade var stånden skulle stå och bokade efter bästa förmåga upp knallar och artister. Allt såg fri och fröjd ut!
Då kom en ”kalldusch” från högst oväntat håll. Mora IK:s grundare, ”ingenjören” Gunnar Faleij, hotade med skandal och att var beredd att dra in pressen om marknadens ansvariga i Mora IK inte skulle böja sig och enligt Faleijs krav senarelägga marknaden en vecka.
Faleij och Mora racerbåtsklubb arrangerade internationella racerbåtstävlingar och förklarade att en tävling ska hållas på Saxviken i Mora just helgen 25–26 juli 1964. Det datumet hade spikats redan i november 1963 då den preliminära internationella tävlingskalendern upprättades och det kunde inte ändras, meddelade Faleij.
Landsfiskalen, som redan meddelat tillstånd för Mora marknad den aktuella helgen, läste lätt ängsligt upp en kopia på tillståndet han givit till Mora marknad. Faleij blev lindrigt sagt irriterad.
”Ingenjören” Gunnar Faleij skrev ett ampert brev till Mora Ishockeyklubb och deklarerade att beskedet från landsfiskalen varit ”närmast chockartat”. ”Landsfiskalen skruvade på sig och ansåg för sin del att det hela var ”synnerligen olyckligt”.
Faleij förklarade att han hade förberett tävlingen på alla sätt med olika firmor och aktörer och kunde absolut inte ändra datum för båttävlingen. ”Det är ju givet att vi kunnat inlägga vår ansökan till landsfiskalen på ett tidigare stadium men ej haft en tanke på att en klubb från Mora skulle ansöka om att få arrangera ett snarlikt evenemang inom de område som vi sedan många år har disponerat och spärrat av som tävlingsområde” skrev Faleij.
Gunnar Faleij var faktiskt rätt så hotfull i sitt brev till Mora Ishockeyklubb: ”Om ni ej har möjlighet att tillmötesgå ändring av ert datum, måste vi meddela dels den internationella myndigheten i Bryssel, att vi på ovan angivna orsak ej har möjlighet att genomföra de europeiska mästerskapstävlingar vi blivit oss tilldelade. Vi måste givetvis meddela den svenska pressen detta”.
Faleijs hårdnackade krav att marknaden måste flytta datum fungerade. Mora IK gick med på att flytta marknaden till 31 juli-2 augusti mot en ersättning efter förlikning på 2181 kronor.
Det hade oväntat blivit en överraskande tuff start för entusiasten Nils Norin, men han jobbade oförtrutet på sitt uppdrag, som kom att innehålla 50 upplagor av Mora marknad.
– Det har varit mycket ge och ta och ofta har jag efterfrågat ett större engagemang från klubbledningen. Men kontakterna med publiken, knallarna och artisterna har vägt upp, det mesta har varit kul, säger Nisse.
Det allra ljusaste minnet härrör från söndagen 2 augusti 1964.
– Då hade vi Sveriges populäraste och bästa sångerska på scenen, Anita Lindblom, en hur trevlig tjej som helst och hon sjöng så bra. Hon skulle ha 3500 kronor i gage, vilket var en hel del på den tiden. Men det var hon värd.
Nisse har kvittot på utbetalningen kvar: ”Anita Lindblom show and the Popfive” heter bandet enligt kvittot. Premiärmarknaden bjöd på svajmastartisterna Antalias, som kostade 1800 kronor i gage, men framförallt var det mycket musik: Cacka Israelsson med Cackas showboys, 800 kronor, dansmusik med Leif Mats and the Velvets, som fick 2000 kronor i gage för tre danskvällar.
Nisse har det mesta av bokföringen från tidiga marknader placerad i pärmar. Gagerna var den klart största utgiftsposten vid första marknaden, artisterna kostade 9550 kronor vilket var hälften av samtliga utgifter. Intäkterna var dock högre och nettot till Mora IK:s ungdomssektion blev 7093,75 kronor.
Under de 50 åren år drev Nisse Norin Mora Marknad på uppdrag av Mora Ishockeyklubb. Till en början tillsammans med Gunnar Palm, Göran Orrebo och Henrik Strömbäck. Det är svårt att exakt ange hur många miljoner marknaden dragit in åt Mora IK, men nånstans mellan tre och fyra kan det minst hamna på enligt tillgänglig dokumentation.
Marknaderna har gått olika bra genom åren, som mestadels gett kring 100 000 i netto per marknad.
I början var det namnkunniga artister som fram trädde på Ångbåtskajen. ABBA är de mest kända, andra exempelvis Jerry Williams, Björn Skifs, Glennmarks med Ann-Louise Hansson, Eva Rydberg, Jokkmokks Jocke, Cornelis Vreesvijk.
– Men det var Rock-Folket med Burken Rockragge och Bertil Bertilsson som drog mest publik, konstaterar Nisse.
Marknadens varietétält rönte stort intresse, inte minst bland det något yngre klientelet som höll koll på utropen. Moraskildraren Owe Hållmarker var i 17-årsåldern. Han minns vad han och kompisarna såg fram emot: strippan Miss Tonga, Gunilla af Halmstad, som visade vad lagen tolererade, John Massis, som drog lastbil med tänderna, Miss Manana som vägrade pensionera sig, Mr Swing fakir och eldslukare, Mr Addo den levande räknemaskinen och många fler.
– Det var alltid sista utropet som gällde, då kunde det hända fantastiska saker. Miss Golden balanserade på lagens yttersta gräns, Hon uppträdde som hon föddes, Ali Ben Hassan som kände behag i stället för smärta, motorcykelartisten William Arne som körde runt i en tunna, minns Owe.
Antalet kända musikartister minskade, när marknaden flyttades till området kring ishallen och kring Moraparken, delvis av utrymmesskäl. Ångbåtskajen skulle snyggas till och därför fick marknaden flytta på sig. Marknaden hade dessbättre bra rykte hos knallarna, så flytten spelade ingen större roll. Nisse hade samma jobb oavsett marknadsplats.
Till exempel dessa stadiga arbetsuppgifter, som dök upp vid varje marknad:
Oktober-november: Annons i Tomers rekommendationer för marknadshandel, jul: julhälsningar, mars-april: Börja bekräfta beställningar, april-maj: titta över platsaffischerna, komplettera med ny marknadsplats, ändra datum och marknadstider, ändra banderoller med nytt datum, maj-juni: söka polistillstånd, ordna så att allt är klart med eldistribution och elplintar, likaså att två sopcontainrar kommer till marknaden.
Nils Norins fortsatta PM inför årets marknad innehöll: Vid midsommar: sätta upp sätta upp banderoller vid Malungsvägen, Rättviksvägen och Orsavägen, söndag före marknaden sätta uppaffischerna, måndag: börja mäta upp området och märka upp varje plats. Se till att allt är okej med parkeringsfolk, torsdag, fredag lördag och söndag mottagning av knallar. Marknadssöndag efter 16.00: ta bort alla affischer och banderoller, städa marknadsplats med hjälp av Mora IK:s ungdomssektion.
Tomer är marknadshandlarnas ekonomiska riksförening och håller detaljerade regler och riktlinjer för den som vill hålla marknad. Hålla ordning helt enkelt!
Ovanstående schema gäller i stort sett samtliga sommarmarknader. Det är omöjligt att fullt uppskatta Nisse Norins ideella arbeta för Mora IK. Nisses sätt att sköta Mora marknad var populärt hos både knallar och besökare.
Mora marknad är som skrivet en av Sveriges äldre marknader, den omnämns i början av 1700-talet. Den hade liksom de flesta marknader sitt ursprung ur kyrkofester. Anders Zorn beskriver i sin självbiografi marknaden: ”då möttes folk i sina granna dräkter, olika för varje socken, från hela Dalarne, och utbytte sina produkter eller sålde dem. Orsafolk med huvudsakligen slipstenar och småsvin, Våmhus med korgar, Venjan med laggkärl, Elfdalen med smide.”
Kring sekelskiftet 1800–1900 förändrades marknaden. En av de största attraktionerna kom 1913 då den första bilen i Mora förevisades, vilket var en succé.
Byteshandeln minskade och köp och säljhandeln fick ett uppsving. Marknadsförsäljarna kom regelbundet och ibland fick Nisse lov att tacka nej. 1979 flyttades marknaden från Ångbåtskajen till området vid Moraparken
– Vi var där vid Moraparken i 30 år. Under de åren var vi uppe i 180 knallar som mest, vi låg kring 150 knallar hela början av 1990-talet, berättar Nils Norin.
2009 tyckte han att det fick räcka.
Han värvade in affärsmannen Steinar Dahl som marknadsgeneral och det fungerade bra. Mora IK:s allt i allo Claes Göran Bylon var en klippa att luta sig mot, konstaterar Steinar.
-Det hade aldrig fungerat utan Claes-Göran. Han fick saker ur händerna och det måste man få om man ska pyssla med marknader.
– Det var helt avgörande att vi fick flytta marknaden tillbaka till Kajen. Knallarna trivs där och det är lätt att få trivsel längs marknadsgatan. Jag brukar gå längs marknadsgatan, prata med knallarna, som återkom år från år De ville ha samma plats som de haft året innan även om läget inte var perfekt. Min målsättning var att alla skulle tjäna på marknaden, berättar Steinar.
Steinar hade ingen erfarenhet från marknadsförsäljning men han skaffade den på ett annorlunda sätt.
– Jag åkte till Rättviks marknad och kollade hur dom gjorde, jag passade också på att värva några knallar till Mora marknad. Det var en fantastisk tid. Jag gick av mig åtskilliga kilon när jag vandrade marknadsgatan fram och tillbaka, berättar Steinar.
Steinar lämnade över till Sonja och Jan-Erik Sys som är de senaste marknadsgeneralerna.
Övriga person som arbetat med marknaden genom åren:
Wilbert Lång
Christer Palm
Roger Udd
Roland Pers
Anders Norin